torsdag 22 september 2016

The Scottish Play

I bokcirkeln har vi läst Shakespeares klassiska tragedi Macbeth.

För mig var det ett kärt återseende. Ända sen jag läste pjäsen som student i Lund har den varit en stor favorit - och jo, jag kan vissa citat utantill och älskar att grotta ner mig i blankvers, parrim och bildspråk som har med kläder att göra (för det råkar det finnas massor av i just Macbeth).

I övrigt är det en pjäs med otroligt mycket handling och blodspillan. Macbeth får höra av tre häxor att han ska bli kung av Skottland och när en mindre del av profetian slår in börjar han genast grubbla på att mörda den nuvarande kung Duncan för att också den avgörande delen av förutsägelsen ska slå in. Han nöjer sig alltså inte med att vänta på att kungen ska dö av andra orsaker utan tar saken i egna händer.

Stor hjälp får han av sin hustru, Lady Macbeth, som är än grymmare än sin make och mycket fascinerande att läsa om. Det är en berättelse om maktlystnad och ambition, men också om skuld och galenskap.

Häxorna återkommer i pjäsen och utgör på sätt och vis stommen till berättelsen eftersom de förutspår de kommande handlingarna. Så här kan det låta när de äntrar scenen i ett åskväder och börjar koka ihop en häxbrygd:

"HÄXA 1   Runt i ring om kitteln gå;
Giftigt inkråm ska den få.
Padda, en och trettio dar
Bittert slem du svettats har
Där du sovit under sten.
Du ska först i grytan ner.
ALLA    Bubbla, bubbla, ont fördubbla;
kittel kittel, sjud och bubbla.
HÄXA 2   Ryggbenskött av kärrets snok,
Spindelväv i gråa sjok,
Ödleöga, lövgrodstå,
Huggormstand och gadd av slå,
Ugglevinge, fladdermus,
Hundtarm, kackerlacka, lus
Ska var formels kraft fördubbla
När vår häxbrygd börjar bubbla.
ALLA   Bubbla, bubbla, ont fördubbla;
Kittel kittel, sjud och bubbla."

Det ansågs bringa svår olycka att uttala namnet Macbeth inne på en teater - kanske förbannelsen hade en koppling till just häxorna i pjäsen? - och därför var det vanligt att istället benämna den "The Scottish Play."

Just nu kan man se MacbethMaximteatern i Stockholm, med Mikael Persbrandt och Marie Richardson i huvudrollerna. Det kanske vore nåt för bokcirkeln?


Titel: Macbeth
Författare: William Shakespeare
Översättare: Göran O. Eriksson
Utgivningsår: 1993 (men 1623 i original)
Förlag: Ordfront
Antal sidor: 96


onsdag 21 september 2016

Pudlar och pommes

Pia Lindenbaum har kommit ut med en ny bilderbok och precis som vanligt gillar jag hennes fantastiska förmåga att kombinera text och bild. Pudlar och pommes handlar om Ullis, Ludde och Katta som bor i ett sitt fina land där de har det bra, med pool, potatis och en liten vovve.

Men så börjar potatisen ta slut och det kommer inget regn. Allt som de behöver tar slut och de tvingas ge sig iväg över havet i en liten båt, för att leta reda på ett annat land att bo i:



Efter en stormig färd över havet hittar de faktiskt ett nytt land, men nu gäller det att försöka finna sig tillrätta där. Ett högst aktuellt ämne alltså, och det finns säkert mycket att prata om med barnen kring den här boken. Som alltid hos Lindenbaum innehåller berättelsen både humor och allvar.


Titel: Pudlar och pommes
Författare: Pija Lindenbaum
Utgivningsår: 2016
Förlag: Lilla Piratförlaget
Antal sidor: 34

tisdag 20 september 2016

Bokmässan

På lördag är det äntligen dags.

Jag och en väninna kommer att befinna oss på Bokmässan hela dagen - jo, jag vet, lördagen är den värsta dagen eftersom det är som mest folk då. Och vi har dessutom inget seminariekort och har hittills inte gjort upp några exakta planer.

Hur ska detta gå? tänker ni kanske.

Men bara lugn. Det kommer att gå alldeles lysande!


måndag 19 september 2016

Läs en novell II: Dr H.A. Moynihan av Lucia Berlin

Den första novellen jag har läst till Läs en novell II är "Dr H.A. Moynihan", hämtad ur Lucia Berlins novellsamling Handbok för städerskor.

Lucia Berlin verkar ha varit en intressant person och det är tydligen mycket av sina egna erfarenheter hon har samlat i novellerna. Samlingen spänner över olika geografiska områden som Mexiko, Kalifornien och Santiago de Chile, och över erfarenheter från olika yrken som städerska, sjuksköterska och läkarsekreterare. Ofta handlar det också om sjukdomar som cancer och alkoholism.

Den novell jag har läst handlar om en flicka som råkar i bråk i skolan och som straff får tillbringa en sommar med att arbeta hos sin morfar. Denne man är tandläkare till yrket och flickan får hjälpa honom när han ska dra ut sina egna tänder för att sätta in en tjusigare protes. Det är ganska vidriga detaljer som ni säkert kan föreställa er, men det är också intressant att läsa om hur flickan och gubben samarbetar i detta uppdrag. Dåraktigt eller modigt kan man verkligen fråga sig, men tänderna de ska ut!

Jag passar in novellen på utmaningens nummer 29: "Läs en novell med ett yrke i titeln."

Om du också vill vara med i novellutmaningen kan du läsa mer om reglerna och anmäla dig här.

fredag 16 september 2016

The Gap of Time

Jeanette Wintersons senaste bok, The Gap of Time, är en av fem romaner som hittills finns i serien Hogarth Shakespeare. Tanken bakom serien är att nutida författare, som till exempel Anne Tyler och Margaret Atwood, gör sin egen version av en Shakespearepjäs. I Wintersons fall rör det sig om The Winter's Tale.

Det märks tydligt att det är Shakespeares pjäs som ligger till grund för Wintersons roman. Det roar mig att se hur hon hittat moderna motsvarigheter till alla pjäsens personer. Leontes, kungen av Sicilien, blir i Wintersons version Leo Kaiser med det framgångsrika företaget Sicilia. Hans barndomsvän Polixenes blir till Xeno och Leontes fru Hermione kallas i romanen MiMi, men har Hermione som dopnamn.

Det är kring dessa tre som historien tar sin utgångspunkt. I båda texterna misstänker Leo (felaktigt) att Xeno är far till den gravida MiMis barn. Han visar upp en hänsynslös svartsjuka - nästan värre i romanen än i pjäsen. När dottern Perdita har fötts skickas hon bort och kommer att växa upp i en enkel familj utan vetskap om sin kungliga börd. Som det slumpar sig blir hon förälskad i en yngling som är ingen mindre än Xenos son Zel (Florizel hos Shakespeare). Gott om förvecklingar alltså som sig bör när det handlar om Shakespeare, och jag tycker det gör sig riktigt bra också hos Winterson. Hon har skrivit en roman som verkligen känns modern, även om det förstås är svårt att tänka bort och hela tiden läsa romanen mot The Winter's Tale.

Jag tycker också det är kul med de blinkningar till Shakespeare som Winterson lägger in i texten. Som att MiMi en tid arbetade på bokhandeln Shakespeare & Co i Paris eller som när Cameron, en av Leos anställda, tänker så här:

"The fucking fuckers fucked
It crossed Cameron's mind that this was a perfectly good sentence - adjective, noun, verb. Not Shakespeare certainly, but adequate."

Lekfullheten märks också när Winterson skriver in sig själv i en sammanfattning av MiMis karriär:

"MiMi made her acting debut in 2002 on stage at Théâtre National de Chaillot in Deborah Warner's adaptation on The PowerBook - a novel by the British writer Jeanette Winterson."

Betydelsefullt i berättelsen är att Perdita växer upp i en annan familj än den som är hennes biologiska. Med tanke på Wintersons egen uppväxt som adopterad (som hon skrivit om i bland annat Why Be Happy When You Could Be Normal) känns det naturligt att just den här pjäsen är hennes val. Frågan är förstås hur man förhåller sig till det som kunde ha varit och hur man kan leva i en tillvaro där ett ursprung och en annan uppväxt kan samsas.


Titel: The Gap of Time
Författare: Jeanette Winterson
Utgivningsår: 2015
Förlag: Hogarth Shakespeare
Antal sidor: 289
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...