onsdag 27 september 2017

Kvinnliga Nobelpristagare: Nelly Sachs

Nu har jag äntligen kommit igång med Kattslaven Kokos utmaning att läsa kvinnliga Nobelpristagare. Tanken är att man under året ska läsa verk av alla de kvinnor som hittills tilldelats priset. Eftersom jag redan läst nio av dem, håller jag mig till de fem jag har kvar.

Först ut för mig blir Nelly Sachs och en samling utgiven 1967 med namnet Dikter, tolkade av Olof Lagercrantz, Erik Lindegren och Gunnar Ekelöf.

Nelly Sachs personliga historia är dramatisk. Hon lyckades fly till Sverige under andra världskriget, faktiskt med hjälp av Selma Lagerlöf. De dikter jag läst är influerade av judarnas upplevelser av förföljelse och många uppehåller sig vid döden, ofta vid hur barnen tvingas skiljas från sina föräldrar, hur de är märkta av döden:

"Nu blåser döendets vind,
blåser skjortorna över håret
som ingen längre ska kamma."
(ur "O de gråtande barnens natt")

Det är hjärtskärande hemsk läsning och dikterna kryper verkligen under huden på mig.

Nelly Sachs tilldelades Nobelpriset i litteratur 1966.

måndag 25 september 2017

Tematrio - starka känslor

I veckans tematrio hos Lyran är känslorna i fokus:

"berätta om tre böcker som innehåller och/eller väcker starka känslor hos dig!"

Jag har valt att skriva om tre böcker som inte bara väcker starka känslor, utan också har starka känslor i titeln.

1. Mitt första exempel är John Steinbecks roman Vredens druvor. Boken utspelar sig under trettiotalets depression och handlar om Tom Joad som ger sig av till Kalifornien på jakt efter ett bättre liv. En stark skildring av familjeband och fattigdom och man blir rent förbannad när man läser om hur fruktodlarna utnyttjar den fattiga arbetskraften för egen vinning.

2. Mitt andra exempel är Passionen av Jeanette Winterson. Kycklingkocken Henri lämnar Napoleons armé och möter Villanelle, en fiskardotter med simhud mellan tårna. Tillsammans utforskar de Venedigs vindlande gränder på jakt efter Villanelles hjärta. Det är drömskt, sagolikt och uppfinningsrikt.

3. Till sist, en titel med flera starka känslor: Kärlek, vänskap, hat av Alice Munro. Om du inte har läst någon av hennes noveller tidigare, tycker jag absolut att du ska prova. Ofta är det kvinnor och kvinnors livsvillkor som står i centrum.

fredag 22 september 2017

X : den sista platsen

John Ajvide Lindqvists senaste bok är X : den sista platsen, den sista fristående delen i den trilogi som också består av Himmelstrand och Rörelsen : den andra platsen.

Den här gången handlar boken om Tommy T, en avdankad kriminalreporter som hamnar mitt i en historia han inte kan låta bli att börja luska i. Referenser till en mystisk X dyker upp. Troligen är han en mäktig gängledare och ryktet går att han får folk att begå självmord bara genom att tala med dem. När ett stort parti kokain når Stockholm verkar allt peka mot denne X.

X : den sista platsen har en helt annat stil än Ajvide Lindqvists tidigare romaner. Boken är närmast en hårdkokt thriller, med tröstlösa förortsmiljöer, våld och tortyr. Stilen passar till historien författaren vill skildra - det är mörkt, grymt och förstås, spännande. Författaren har också uppfunnit ett slags eget slang, där vi hittar ord som "brorsa" (knarkkung), "näsa" (en som snortar kokain) och "putta" (att langa).

Som vanligt står Ajvide Lindqvist på de svagas sida. Han skildrar de utsatta, de som samhället glömt. En annan framträdande person i boken är Tommys systerson Linus, en kille från den fiktiva Stockholmsförorten Gårdsstugan där en stor del av handlingen utspelar sig. Han går från att vara en strulig tonåring till att bli en "brorsa." Vi får också läsa om Tommy T:s flickvän Anita, som hela sitt liv försörjt sig som prostituerad. Till och med Tommy T:s hund, en mops kallad Hagge, är något bedagad med sin benprotes. Till detta persongalleri, som jag skulle älskat i vilket fall som helst, läggs skräcken och det närmast utomvärldsliga som ger boken sin extra dimension.

Naturligtvis har jag höga förväntningar på att få läsa om hur den här historien hänger ihop med de tidigare böckerna i trilogin. Det oändliga gröna fältet utan någon sol på himmeln,  Peter Himmelstrands musik som ett ständigt ackompanjemang, och de mystiska upplevelserna i Brunkebergstunneln. Och jag tycker verkligen att Ajvide Lindqvist levererar.


Titel: X : den sista platsen
Författare: John Ajvide Lindqvist
Utgivningsår: 2017
Förlag: Ordfront
Antal sidor: 441

torsdag 21 september 2017

Olikhetsutmaningen: hopp och förtvivlan

Hos enligt O finns det ett nytt motsatspar att spåna kring:

"Dagens ordpar är hopp och förtvivlan. Berätta om kulturella företeelser som passar in på orden. "

En roman där det verkligen råder förtvivlan är Eländet av Andrzej Tichý. Bokens huvudperson tänker på barndomen och kompisarna från den tiden som blivit kvar i fattigdom och utsatthet. Det är missbruk,våld och utanförskap och det syns inte minsta ljusning. En dyster bok, men också mycket läsvärd.

En betydligt mer hoppfull bok är Mannen som planterade träd av Jean Giono. Boken handlar om en herde som ägnar sitt liv åt att plantera träd på högslätterna i Provence. Hans envishet och godhet gör att hela bygden blommar upp igen: skogarna grönskar och det flyttar in nya människor i de övergivna byarna.

onsdag 20 september 2017

En storm kom från paradiset

Johannes Anyurus En storm kom från paradiset skildrar en värld jag inte är van att läsa om: huvudpersonen utbildar sig till flygplanspilot, det är militära miljöer, fängelseceller, fångläger och ett obehagligt förhörsrum. I början undrar jag om detta kommer att locka mig att läsa vidare, men snart är jag fast.

Boken är en sons försök att förstå sin far. Pappan, en ung ugandisk man, får efter en våldsam barndom chansen till ett annat liv när han får studera vid flygvapenakademin i Grekland. Men när Idi Amin tar makten i Uganda förändras allt. Pappan kan inte återvända dit, utan flyr istället till Rom där han har en kusin. Tyvärr får hans längtan att flyga honom att återvända till Afrika och det är då han blir arresterad, förhörd och satt i fångläger.

Hela pappans liv - från det att hans mor skickar honom att bo med en våldsam storebror  - är en enda lång flykt. Historien formar hans liv och han kan varken gå tillbaka och ställa tillrätta eller för den delen se framåt med nån verklig tillförsikt. Anyuru uttrycker det som att han tvingas att "ständigt backa in i framtiden."

Förutom den intressanta handlingen är det språket som gör att jag är så förtjust i den här boken. Anyuru blandar exakta flygtermer med bildspråk som är diskret, elegant och talande. Jag blir sugen på att läsa någon av Anyurus diktsamlingar, för det var som poet han först blev publicerad. Jag har också hans senaste roman De kommer att drunkna i sina mödrars tårar att se fram emot.


Titel: En storm kom från paradiset
Författare: Johannes Anyuru
Utgivningsår: 2012
Förlag: Norstedts
Antal sidor: 248

lördag 16 september 2017

Man Booker Prize: korta listan är här

Nu vet vi vilka böcker som fått vara kvar när Bookerpriset har sållat fram sin korta lista:

4 3 2 1  av Paul Auster
History of Wolves av Emily Fridlund
Exit West av Mohsin Hamid
Elmet av Fiona Mozley
Lincoln in the Bardo av George Saunders
Autumn av Ali Smith

Det förvånar mig att Arundhati Roys Ministry of Utmost Happiness inte är kvar på listan, och för den delen Colson Whiteheads The Underground Railroad.

Av de som är kvar är jag mest sugen på att läsa Paul Austers 4 3 2 1, Emily Fridlunds History of Wolves och Ali Smiths Autumn.

Den 17 oktober avslöjas vinnaren. Spännande!

fredag 15 september 2017

Novellsudoku 2017: Kattfot och blå viol av Gunilla Linn Persson

Gunilla Linn Persson är en författare som jag aldrig tidigare läst, men när jag behövde en "novell med färg i titeln" till novellsudokut hittade jag hennes "Kattfot och blå viol".

Novellen handlar om en kvinna som minns sin mormor. Flickan har älskat sin mormor sen hon var "nävastor" - hon minns hur de är på torpet och går för att plocka gullvivor. Flickan vill bli precis som mormor, och gå med snabba, käcka steg med baskern på sned. Mormor har vackra blå ögon, som förgätmigej eller blå viol. Mormor älskar också flickan på ett alldeles speciellt sätt, vilket visar sig ha en särskild anledning.

Jag hämtade novellen ur samlingen Noveller för världens barn 2008. Mellan 2004 och 2014 gav Informationsförlaget i samarbete med radiohjälpens insamling Världens barn ut en novellsamling varje år. Just den här samlingen finns inte längre i handeln, men de olika Noveller för världens barn brukar dyka upp på antikvariat och loppisar. Perfekt om man gillar noveller.

Nu har jag lyckats kryssa i en hel kvadrat i novellsudokuts översta del (med svenska författare). Klicka här om du vill se vilka andra noveller jag läst.

Titel: "Kattfot och blå viol"
Författare: Gunilla Linn Persson
Ur: Noveller för världens barn 
Utgivningsår: 2008
Förlag: Informationsförlaget
Antal sidor: 7



torsdag 14 september 2017

Olikhetsutmaningen: tro och vetande

Hos enligt O är det dags för ett nytt motsatspar:

"Dagens olikhetsutmaning handlar alltså om tro och vetandeBerätta om böcker, filmer, pjäser, musik, konst eller annan kultur som anknyter till orden."

En bok om tro är Elisabeth Hjorths roman Hängivelsen. Huvudpersonen Cecilia går i bibelskola och hamnar i en församling där hon träffar det äkta paret Einar och Marie. Hon älskar dem gränslöst och gör allt de begär av henne. Det är inte utan att man associerar till verklighetens Knutby.

Alexandra Coelho Ahndoril (ena halvan av Lars Kepler) har skrivit Stjärneborg, en roman om vetenskapsmannen och astronomen Tycho Brahe. Titelns Stjärneborg syftar på Brahes underjordiska observatorium på Ven. Romanen handlar om Brahes längtan efter makt och den familj han försakar.

tisdag 12 september 2017

Tematrio - HBTQ

Dags för en ny tematrio hos Lyran:

"Temat denna vecka är således HBTQ. Berätta om tre böcker, filmer, låttexter etc. Var så kreativa ni vill!"

1. Jenny Jägerfelds bok Brorsan är kung handlar om Stockholmskillen Måns som följer med sin mamma till Malmö över sommaren. Där träffar han Mikkel och de blir kompisar. Men Måns oroar sig för om han ska våga berätta att han egentligen döptes till Michelle och har en tjejs kropp, trots att han känner sig som en kille.

2. Jag har redan skrivit om Jeanette Wintersons Oranges are not the Only fruit flera gånger, men jag måste faktiskt låta den vara med i den här tematrion. Jeanette växer upp i en starkt religiös familj och när hon blir kär i en annan tjej blir det minst sagt problematiskt för omgivningen. Det här en helt fantastisk bok, så läs den om du inte redan gjort det.

3. Till sist, Annie Proulx novell Brokeback Mountain, som ju också har filmatiserats av Ang Lee med Heath Ledger och Jake Gyllenhaal i huvudrollerna. Novellen handlar om kärlekshistorien mellan Ennis del Mar och Jack Twist, två cowboys som trots traditionella liv med fruar och familj, aldrig kan släppa kärleken till varandra.

söndag 10 september 2017

Novellsudoku 2017: Bortbytingen av Selma Lagerlöf

Jag har hittills hållit mig till noveller skrivna av svenska författare i novellsudokut, och nu har jag faktiskt snart lyckats fylla en hel kvadrat i den översta delen.

Selma Lagerlöfs Bortbytingen får representera siffran 3: "Mer än hundra år gammal." Novellen ingick ursprungligen i samlingen Troll och människor från 1915 och är alltså närmare bestämt 102 år gammal.

En trollpacka får syn på ett vackert människobarn när en man och en kvinna rider förbi i skogen. Hästarna blir rädda för trollpackan och när de stegrar sig tappar kvinnan sitt barn i gräset. Trollet skyndar fram för att ta en titt och jämföra sin egen unge med människobarnet. Hon blir helt förundrad över hur vackert barnet är och tar ett hastigt beslut att byta ut sitt eget trollbarn mot den lille pojken. Människorna får till slut styr på hästarna och återvänder för att hämta sin son. De blir förstås bedrövade när de inser hur allt hänger ihop, men hur hemskt kvinnan än tycker det är att hennes egen son är borta, klarar hon inte av att låta trollungen ligga kvar i gräset. Hon tar med den hem och sköter om den, trots att alla i hennes närhet alltmer tar avstånd från henne.

Jag gillar - som alltid - Selma Lagerlöfs berättelser.


Titel: Bortbytingen
Författare: Selma Lagerlöf
Utgivningsår: ursprungligen 1915
Antal sidor: 13

lördag 9 september 2017

Kristianstad bokfestival & Johannes Anyuru

I torsdags var det dags för invigningen av årets upplaga av Kristianstad bokfestival, som sen hade många spännande programpunkter både igår och idag.

Fast riktigt som det var tänkt blev det i alla fall inte för min del. Igår hade jag tänkt lyssna till Majgull Axelsson och då kom jag inte ens in i salen eftersom det blev fullsatt. Idag har jag inte möjlighet att göra nåt längre besök på festivalen, men hade tänkt ta en sväng bland de bokbord med böcker till försäljning som finns längs gågatorna i centrum. Tyvärr ser det ut att bli rejält med regn så jag hoppar nog över det.

En sån tur då att jag i alla fall fick lyssna till Johannes Anyuru under invigningskvällen.

Han blev intervjuad av journalisten Karolina Jeppson och vi fick höra om allt från dikterna i Det är bara gudarna som är nya till senaste romanen De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. Jag håller på och läser hans roman En storm kom från paradiset och det är faktiskt det första jag läser av Anyuru, så jag har mycket intressant att se fram emot. Jag har också tänkt lyssna på hans sommarprogram.

Vad gäller bokfestivalens många spännande programpunkter får jag väl hoppas på bättre tur nästa år.

fredag 8 september 2017

Olikhetsutmaningen: tjock och tunn

Nu har olikhetsutmaningen hos enligt O dragit igång igen:

"Dagens ord är tjock och tunn, vilket skulle kunna handla om sidantal, kroppsform eller något helt annat."

Jag håller mig till sidantal och väljer att illustrera tjock med romanen Shantaram av Gregory David Roberts. Denna tegelsten har hela 942 sidor och handlar om författarens egen tid som förrymd fånge i Bombays slumområden. En fantastiskt intressant bok, men ärligt talat. Den är för lång.

En tunn roman är Linda Boström Knausgårds Välkommen till Amerika. På bara 96 sidor skildras berättelsen om elvaåriga Ellen som har slutat prata. Hennes bror håller sig instängd på sitt rum och mamman hävdar med bestämdhet att de är "en ljus familj" trots att de är på väg att gå under. Mycket bra läsning.

måndag 4 september 2017

Tematrio - grannar

Hos Lyran är det dags för en ny tematrio, den här gången med tema grannar:

Berätta om tre romaner som innehåller goda eller mindre goda grannar!

1. Den första bok jag väljer handlar verkligen om grannsämja och gemenskap, förpackad i barndomens eviga somrar. Jag tänker på Astrid Lindgrens Alla vi barn i Bullerbyn. En närmare presentation är förmodligen överflödig.

2. Bok nummer två i veckans trio blir Fredrik Backmans En man som heter Ove. Ove är den sura äldre mannen personifierad, självutnämnd ordningsman i kvarteret och grannarnas skräck. Men när de nyinflyttade grannarna mittemot råkar backa på hans brevlåda är det början till något nytt och faktiskt ganska hjärtevärmande.

3. Till sist, Torgny Lindgrens roman Hummelhonung, där två bröder bor bara ett stenkast ifrån varandra men skyr varandra som pesten. En författarinna som föreläst i församlingshuset övernattar hos den ena brodern och blir kvar, eftersom snön gör vägarna oframkomliga. Hon får rollen som budbärare och börjar sakta medla mellan de två gubbarna som båda är svårt sjuka.

söndag 3 september 2017

Blåst! av Eva-Marie Liffner

Eva-Marie Liffners roman Blåst! är som en enda litterär lek, där fantasins kraft till och med övervinner döden.

Till en början finns två parallella historier, en om Ned Shaw och hans vän Johnnie T under första världskriget och en om fyra barn och en hund som springer över en blåsig hed. För en anglofil som jag blir inte njutningen mindre av att Johnnie T visar sig vara J.R.R. Tolkien och barnen på heden är syskonen Brontë.

På ett snyggt och ganska spektakulärt sätt vävs historierna ihop - även om det först känns som om jag får kämpa lite för att få ihop det. Ofta märks systrarna Brontës romaner och Sagan om ringen i bokens ordval, i beskrivningar av landskapet som "svindlande höjder" och i vissa detaljer som diktfragment och en viss ring. Det dyker också upp referenser till bland annat C.S. Lewis och den torsdagsklubb som han, Tolkien och andra likasinnade hade under studietiden i Oxford, och till och med referenser till Enid Blyton är med på ett hörn.

Längre fram i boken tar ett tredje perspektiv vid, där berättaren är en dam med ett intresse för första världskriget. Tillsammans med en väninna som är litterärt intresserad (särskilt av systrarna Brontë) börjar hon nysta i trådarna till hur allting hänger ihop, och då blir det Oxfordmiljöer - Bodleian Library får en framträdande plats i handlingen och det bryggs ständigt stora mängder te.

Det är svårt att inte gilla det här, även om romanen trots sin lekfullhet emellanåt är ganska krävande. Men jag tror man gör bäst i att inte fundera för mycket, utan istället bara göra som det står i det citat av W.H. Auden som Liffner återger i romanen: "The way to read a fairy tale is to throw yourself in."


Titel: Blåst!
Författare: Eva-Marie Liffner
Utgivningsår: 2016
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 397
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...