torsdag 19 april 2018

Kaffepaus à la Lygia

Sex gånger Lucas av ALMA-pristagaren Lygia Bojunga är, precis som titeln säger, en berättelse i sex kapitel om pojken Lucas. Han kämpar med att navigera mellan mamman och pappan som mest bara bråkar. Han längtar efter någon pålitlig att ty sig till och därför är hans högsta önskan att få en egen hund. Det är en fin bok, lite melankolisk, och klart läsvärd.

Boken är översatt från portugisiskan och passar därför perfekt till utmaningen månadens språk.


Titel: Sex gånger Lucas
Författare: Lygia Bojunga
Översättare: Sofia von Malmborg
Utgivningsår: 2004 (men 1995 på portugisiska)
Förlag: Opal
Antal sidor: 76

tisdag 17 april 2018

Veckans topplista: gula bokomslag

Hos Johannas deckarhörna gör vi varje vecka en topplista enligt ett visst tema:

"Den här veckan fokuserar vi på bokomslag i samma färg som vårsolen: den dominerande kulören ska vara gul!"

Här kommer min lista (utan inbördes ordning):

1. Jag inleder faktiskt med en bok jag ännu inte läst, men som jag gärna vill läsa. Med ett så gult omslag får Zadie Smiths senaste, Swing Time, en självskriven plats på listan.

2. Mitt namn är Lucy Barton av Elizabeth Strout tycker jag mycket om. Det är en lågmäld bok där inte mycket händer på ytan, men där man anar ett bråddjup mellan raderna.

3. En annan bok med gult omslag är Clarice Lispectors Stjärnans ögonblick. Den var det första jag läste av författaren, och nu är jag sugen på att läsa något mer eftersom det i april är portugisiska som gäller i min läsutmaning månadens språk.

4. Majgull Axelssons  Jag heter inte Miriam får också en plats på listan. Boken handlar om Miriam som överlevde Ravensbrück och sedan hamnade i Sverige.

5. Till sist, en klassiker vid det här laget, Chimamanda Ngozi Adichies En halv gul sol. Onekligen en gul känsla både i titel och omslag.

söndag 15 april 2018

10 x England

Nu är jag hemma igen, efter en liten tur till mitt favoritland nummer ett:

Albert Dock i Liverpool

Mycket Beatles-relaterat förstås, här ett konstverk tillverkat av jelly beans.

Dimmig morgon i Liverpool
Liverpools Kernaghan books ligger i den vackra Bluecoat-byggnaden

Chatsworth House var Mr. Darcys Pemberley i den senaste filmatiseringen av Pride and Prejudice

Massor av keramik i Stoke-on-Trent, här från Burleigh

Chester

Ashford-in-the-Water i the Peak District

Another Place av Antony Gormley

Brontë Parsonage Museum i Haworth


tisdag 10 april 2018

Historieläraren av Matt Haig

Att läsa Historieläraren av Matt Haig är en uppslukande upplevelse. Vi rör oss genom tid och rum - från England under Shakespeares tid, via Paris på 1920-talet, till dagens London.

Den sammanhängande länken är huvudpersonen Tom Hazard, som har levt i flera århundraden. Han är inte odödlig, men åldras i mycket långsam takt, vilket innebär att hans kropp fortfarande är medelålders trots att han egentligen är flera hundra år gammal.

Hans tillstånd gör att han lever som en outsider. Om han stannar för många år på samma plats blir omgivningen misstänksam, så genom livet har han haft många olika identiteter och levt på många olika platser.

I bokens inledning dyker han upp i dagens London där han tar anställning som historielärare. Vem bättre än någon som själv upplevt historiska skeenden, kan berätta och fängsla eleverna? Bara han aktar för att avslöja hur allt egentligen hänger ihop.

Redan i inledningen får läsaren veta den viktigaste regeln för någon som Tom - han får inte förälska sig. Och naturligtvis anar man att kärleken ska komma att spela en stor roll genom berättelsen. För vad är ett liv värt - hur långt det än är - om man aldrig får känna att man älskar och är älskad tillbaka?

Att en person upplever att flera tider existerar i ett och samma ögonblick blir extra tydligt när huvudpersonen har levt så länge som Tom. Platserna han återbesöker och minnen han bär med sig, är lika levande som det liv han lever just nu. Och är det inte så för oss alla? Man bär sin barndom och sitt yngre jag inom sig hela tiden.

Jag gillade verkligen Historieläraren. Boken är snabbläst och fängslande, och om man bara köper hela premissen med Tom Hazards kvasiodödlighet, bjuds man in att ta del av ett riktigt läsäventyr.


Titel: Historieläraren
Författare: Matt Haig
Översättare: Karin Andrae
Utgivningsår: 2018
Förlag: Polaris
Antal sidor: 379

torsdag 5 april 2018

Vänskap & varma tassar

Jag ska villigt erkänna att den största anledningen till att jag ville läsa Vänskap & varma tassar: berättelser om människans bästa vän var att Stina Stoor har skrivit en av novellerna i samlingen. En mycket bra anledning, om du frågar mig.

Men boken innehåller tio olika texter, författade av lika många skribenter. Här finns en bedårande text av Majgull Axelsson, där den kvinnliga huvudpersonens hund Molly återvänder efter döden. Huvudpersonen, Molly och den nya terriern i familjen, Svea, ger sig ut på en flygtur tillsammans. De mjukar upp sig lite först, och sen sträcker de ut och lyfter från marken, i nyfunnen gemenskap och symbolisk acceptans av situationen med en ny hund i familjen.

En annan av samlingens noveller som jag är extra förtjust i är Sara Paborns "Sällskapskorv". Den handlar om hur familjen skaffar hunden Sigrid,  en fransk bulldog. Kanske går det inte så bra för Sigrid och hennes matte på valpkursen, men genom hunden återfinner kvinnan förmågan att betrakta omgivningen mer som ett barn. Hon nöjer sig med den lilla platsen, lägger märke till detaljer som nyckelpigor på gulnade grässtrån och finner lugnet inom sig.

Och så var det ju det där med Stina Stoors novell. "Hundhålen" i novellens titel syftar på de gropar där pojken i berättelsen hittar benrester och döda djur, något som skrämmer honom. Här ses hundarna som arbetsdjur - pappan i familjen anser att hundarna enbart är till för jakt. Men ändå kan pojken inte låta bli att älska Peggy - "Peggy-piluttan, Peggy-skruttan, Peggy-puff, lilla Peggy-buff." När pojken inte kan hitta Peggy dras han förstås till hundhålen.

Som vanligt blir jag helt golvad av Stina Stoors språk och av den dramatik som hela tiden anas mellan raderna. Jag passar också in Stoors novell i Läs en novell III, på nr. 20, "Läs en novell av en favoritförfattare."


Titel: Vänskap & varma tassar: berättelser om människans bästa vän
Författare: Majgull Axelsson, Göran Greider, Johan Hilton, Anneli Jordahl, Martin von Krogh, Sara Paborn, Stina Stoor, Carl Otto Werkelid, Klara Zimmergren, Helena von Zweigbergk.
Utgivningsår: 2018
Förlag: Brombergs
Antal sidor: 134

måndag 2 april 2018

Sammanfattning av månadens språk i mars: polska

Ännu en månad har passerat, och det har blivit dags att sammanfatta de lästa böckerna översatta från polska i Månadens språk.

De här texterna har jag läst (klicka på titlarna så kommer du till det inlägg jag skrivit om respektive titel):

Nog nu av Wislawa Szymborska
Flytten av Pawel Huelle (novell)
Spel på många små trummor av Olga Tokarczuk

Lämna gärna en länk i kommentarsfältet (eller skriv bara in titeln) på den/de böcker du har läst från polskan under mars månad.

Det ska bli kul att se vad ni andra har läst.

söndag 1 april 2018

Månadens språk är portugisiska

I april är månadens språk portugisiska och som vanligt har jag samlat ihop en hög med böcker för inspiration.

Jag gillar Tranans novellsamlingar från olika länder, så Ljud av steg med noveller från Brasilien kan ju passa här. Antonio Tabucchis Rekviem ska jag definitivt läsa och Clarice Lispector skulle jag vilja få med på ett hörn, om det hinns med. I högen finns också ett par barnböcker som verkar intressanta: Lygia Bojungas Sex gånger Lucas och Ana Maria Machados Slavflickan från den andra världen.

Imorgon är det dags att sammanfatta mars månads språk som var polska, så håll utkik efter det inlägget och bidra gärna med länkar till det du läst i utmaningen.

Glad påsk!
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...