fredag 16 januari 2015

Bokbloggsjerka - jag och min läsning

I Annikas bokbloggsjerka ska man den här veckan berätta om sin egen läsning. Frågan kommer från Lotten:
 
"När började du läsa och varför fortsatte du att läsa så mycket som du gör?"
 
Jag började läsa själv väldigt tidigt - när min äldre bror fick gå i skolan och lära sig läsa ville jag tydligen inte vara sämre, så jag kunde läsa själv när jag var fyra och ett halvt.
 
På bilden ser ni den första egna boken som jag läste själv. Jag fick den i julklapp, och nu när jag tittar i den tycker jag förstås att det är extra kul att Birger är just en uggla. Ganska passande.
 
Sedan har det bara fortsatt. Jag tror i och för sig inte att det var förrän i vuxen ålder jag insåg att jag hela tiden valt litteraturen - jag gillar så mycket andra saker också, att jag liksom inte tänkt på att den kanske ändå är min nummer ett:
 
det var bokslukaråldern, biblioteksbesök, alla valfria projekt i skolan som blev litteraturprojekt, studier i litteraturvetenskap, engelskstudierna som förstås fick litterär inriktning, gymnasielärare i svenska och engelska (pratade allra helst om böcker), bibliotekarieutbildning...
 
Läsningen är magi, verklighetsflykt, en källa till kunskap och en ren njutning. Jag kan helt enkelt inte låta bli att läsa. Så är det.
 
 
 
 

44 kommentarer :

  1. Toppen att ha en storebror! Jag har nog också haft massa olika intressen, men nu är böcker väldigt kul!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Böcker ÄR kul, kanske roligast faktiskt, även om jag uppskattar mycket annat också.

      Radera
  2. Jag minns knappt ett liv innan läsningen :)

    SvaraRadera
  3. Kul att Birger är en uggla, man formas tidigt ;)

    SvaraRadera
  4. Jag började nog läsa i sexårsåldern och kan inte nu tänka mig ett liv utan böcker!

    SvaraRadera
  5. Vilket fint sammanträffande! Eller så har ditt undermedvetna tänkt på Birger i alla år och gjort att du tycker särskilt mycket om just ugglor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan ju vara så... Har dock inte tänkt på ugglan Birger på många år :-)

      Radera
  6. Min syster som är yngre än jag ville med lära sig när jag började skolan så jag hjälpte henne på traven en bit :)

    SvaraRadera
  7. Boken om Fiffi och Birger kommer jag ihåg. :) Jag minns att jag lärde mig återberätta sagoböcker med hjälp av bilderna innan jag lärde mig läsa. Jag tror de flesta av oss har ett starkt behov av berättelser i olika former.

    SvaraRadera
  8. Jag kan inte heller komma ihåg ett liv utan läsningen :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det känns ju som om den alltid varit viktig.

      Radera
  9. Vad roligt sammanträffande med Birger. Man kanske influeras mer än man tror tidigt.

    SvaraRadera
  10. Även om andra intressen varierar och ev byts ut med tiden så har böckerna och läsandet funnits kvar hos mig också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan ju ägna sig åt mycket trevligt, men läsandet tillhör nog det bästa :-)

      Radera
  11. Oj det var tidig ålder för att börja läsa. När jag gick i skolan fick vi lära oss psalmverser utantill, det gjorde inte direkt så man ville läsa mer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har hört talas om det där... Undrar vad meningen var med det egentligen? :-)

      Radera
  12. Läsningen är en röd tråd genom mitt liv - lärare - författare. Fast det visste jag ju inte när jag började läsa ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det kunde man ju inte veta, men det är samma här. Läsningen är och har alltid varit en röd tråd.

      Radera
  13. Har du funderat på om ugglan verkligen är en slump?
    Man kan bli mycket formad av de böcker man läser.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man vet ju inte....:-) Och med tanke på att en av huvudpersonerna i romanen jag skrev för ett par år sedan faktiskt heter Birger, kan man ju undra ännu mer...

      Radera
  14. Andra intressen kan ha kommit och gått, men helt visst; läsintresset har alltid bestått (finns så självklart med att man knappt tänker på det).

    SvaraRadera
  15. Jag skulle nog också velat ha en storebror, det tyckte jag alltid. Det smällde liksom inte lika högt med en lillebror..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet ju inte hur det är att ha en lillebror, men storebroren var ganska bra att ha :-)

      Radera
  16. Läsning är verkligen magi!

    SvaraRadera
  17. Min lillasyster började också läsa i fyraårsåldern. Hon var så intresserad när jag gjorde läxor och lärde mig läsa så hon var alltid med. Så hon tillbringade stor del av sitt första skolår på skolbiblioteket.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, jag minns att man så gärna ville kunna själv också :-)

      Radera
  18. Haha, börjar önska att jag hade varit ett yngre syskon (jag är äldst) och hade börjat läsa tidigare för att jag också ville kunna :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är nog ett bra recept för att börja läsa tidigt :-)

      Radera
  19. På mellanstadiet hade vi beting i svenska. Det var en rad olika övningar och uppgifter som skulle göras och en av dem var läsning. Jag skyndade mig alltid att göra de andra så att jag skulle få läsa. Det är nåt visst med läsning och böcker! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Såna beting låter ju enbart trevliga :-)

      Radera
  20. Vilken fin bok, kul med såna där minnen, festligt att Birger är en uggla. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag är verkligen glad att jag har sparat den :-)

      Radera
  21. Det är många som, precis som du och jag, beskriver att kombinationen läsa tidigt och god tillgång till böcker är nått som gör att intresset håller i sig!

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...